Ryaknutar och andra härliga trådar!

Dagens workshop bestod av en övning i vävning. Ett självporträtt skulle slutligen resultera i en bildväv med en använd vävteknik. Jag kunde inte motstå ryaknuten som vävteknik då det kändes lockande att arbeta med ett tredimensionellt textilt objekt. Jag har inte arbetat med vävteknik sedan förskolan, så nog var det en nostalgiresa tillbaka till barndomen. Jag minns vävning som ett positivt minne från barndomen och jag mindes hur jag med spänning ville se ett resultat. Den otåliga känslan med en ivrig förväntan om att se ett snabbt resultat fanns fortfarande kvar i mig även idag. Frida Berntsson som höll i dagens workshop uppmanade till att tillåta sig kvarstanna i en teknik och upprepa. Det repetitiva arbetet är en del av processen i det praktiska arbetet. Genom repetition utvecklas man inom hantverket och först där i utvecklingen kan det experimentella arbetet börja. Även om materialet och hjälpmedlen vi använde oss av idag ser väldigt enkla ut kan jag inte påstå att det var en enkel och snabb process. Vävning tar tid! Dock kan jag inte låta bli att fascineras av att man med så enkla medel kan åstadkomma väldigt mycket och framförallt i ett experimentellt syfte. 

Hela gänget samlade